Våra växtsubstrat
Växtsubstrat är de material i vilka växter odlas. En blandning av komponenter som ger vatten, luft, näringsämnen och stöd till växter.
Kekkilä-BVB är ett hållbart växande medieföretag som ständigt strävar efter att göra människors liv och miljöer bättre. Vi vill vara så öppna som möjligt när det gäller våra ansträngningar och därför har vi skapat den här sidan så att folk kan lära sig mer, inte bara om våra växtsubstrat i allmänhet, utan också om våra material. Varför väljer vi dem? Hur skördar vi dem? Hur ser vi på dem i framtiden?
Vad är hållbara odlingssubstrat?
Vårt mål är att göra miljövänliga växtsubstrat, men hur avgör vi vad som är miljövänligt?
Vi ser till hela livscykeln, från varifrån materialen kommer, till hur de transporteras och vad som görs med dem efter användning.
Med hjälp av denna metod kan vi skapa specifika mål, identifiera saker som kan förbättras och identifiera även små förändringar som kan göra stor skillnad.
Vilka material använder vi?
När vi utvärderar vilka material som ska ingå i våra substrat tittar vi inte bara på deras unika egenskaper, t.ex. vattenhållningsförmåga eller luftkapacitet, utan vi tar också hänsyn till deras miljöpåverkan.
Fördelar |
Risker |
|
| + Har utmärkta fysikaliska, kemiska och biologiska egenskaper för växttillväxt + Säker på många sätt: inga mänskliga patogener, inga bekämpningsmedel, mycket låga växtpatogener, inga befruktningsproblem, bra livsmedelssäkerhet + Användbar för sura växter + Torv är en extremt välförstådd, pålitlig och konsekvent alternativ för många odlare + Skörd under mycket strikta miljöbestämmelser + Utmärkt tillgänglighet |
 |
– Låg återvätningskapacitet – Torvmarkstillväxten är långsam (~1 mm per år) |
| + Förnyelsebart material + Bra struktur och stabilitet + Det ger en gynnsam balans mellan luft och vatten för att plantera rot + Hög återvätningskapacitet + Håller sin struktur bra + Låg skrymdensitet |
 |
– Behandling som behövs för att förhindra utsläpp av fytotoxiska nivåer av salter – Rengöring och buffring är ett vatten intensiv process – Genom bearbetning, högre risk för fytosanitära och kemiska föroreningar – Nitrat och andra salter kommer in miljön på grund av buffertbehandlingen |
| + Förnyelsebart material + Hög total porositet och luft hållningsförmåga efter behandling + Den används för att optimera andras fysiska egenskaper materialkomponenter (t minska bulkdensiteten och öka luftrummet) |
 |
– Behovet av gödningsmedel, särskilt itrogen, är högre vid användning av träfiber – Används sällan som en fristående odlingsmediekomponent eftersom den behåller otillräckligt växttillgängligt vatten och har en tendens att bli komprimerad |
| + Kompost innehåller mycket näringsämnen + Kompostering möjliggör återanvändning av många avfallsmaterial som annars skulle hamna på deponi eller förbränningsanläggningar + Komposter kan stödja in patogenundertryckning |
 |
– Hög bulkdensitet (70–85 % av den består av mineraler) – Höga pH- och näringsnivåer (främst kalium och fosfor) – Kräver annat material för att fungera (vanligtvis torv – Mottaglig för föroreningar |
| + Bra struktur under lång tid + Bra dränering + Den har hög luftkapacitet + Utmärkt för epifyter (t.ex. orkidéer) |
 |
– Mycket låg vattenhållningskapacitet – Sekundär behandling behövs för att säkerställa inga tallnematoder transporteras – Som avfallsprodukt dess fysiska, kemiska och biologiska egenskaper kan variera – Använd i små mängder i blandning – Näringsämnen främst kalium, natrium och klorid – Tillväxthämning vid användning i hög mängd |
| + Utmärkt balans mellan luftfuktighet och luftighet + Mycket låg bulkdensitet + Lågt pH och näringsnivå (lätt att anpassa till olika växters behov) +Högt lättillgängligt vatten |
 |
– Produktionskapacitet beroende på förfrågningar i tid – Nytt material, mindre erfarenhet |
| + Hög buffertkapacitet för näringsämnen + Bra vattenlagring + Underlättar snabbare återfuktning |
 |
– Kompaktering och vattenloggning – Kan vara klibbigt när det är vått och tufft när det är torrt – Hög vikt |
| + Säkerställer hög luftkapacitet och lägger till dränering + Strukturellt stabil |
 |
– Energiintensiv produktion – Låg vattenhållningskapacitet |
| + Både jungfrulig och använd sand kan användas + Tillåter snabb dränering + Lägger till vikt och stabilitet |
 |
– Svårt att bevattna – Mycket tung |
| + Det är rent, sterilt och motstår kompaktering + Tillsätts till jordfria blandningar för att förbättra dränering och luftning + Återanvändbart, det bryts inte ner |
 |
– Energiintensiv produktion – Icke-förnybar resurs, tillverkad av vulkaniskt berg – Låg vattenhållningskapacitet |
Torv i våra växtsubstrat
Torv är ett unikt organiskt råmaterial som bildas av delvis nedbruten växtlighet i våtmarker. Den klassificeras som en långsamt förnybar biomassa (The Intergovernmental Panel on Climate Change – IPCC).
Varför använder vi det?
Torv är det säkraste, renaste och mest använda råmaterialet för odling eftersom det:
- inte innehåller ogräs eller patogener
- förbättrar jordmånen
- ökar vattenretentionen
- bidrar till att minska urlakningen av näringsämnen
- är mycket tolerant mot pH-variationer, så det förbättrar markens buffertkapacitet
- • gör det möjligt för oss att testa och använda nya cirkulära och förnybara material
Inköpsställen
Ungefär 40 % av den europeiska torvmarken används för jord- och skogsbruk. Dessa torvmarker är dränerade, annars kan de inte användas.
När torvmarker dräneras och försämras släpper de ut koldioxid (koldioxid).
Dessa nedbrutna torvmarker kan användas för torvproduktion. Deras återställande efteråt gör dem till kolsänkor, vilket minskar koldioxidutsläppen avsevärt.
Omkring 58 % av torvmarkerna i EU är nedbrutna.
*Källor: RPP. IPS 2010 Strategy for Responsible Peatland Management, IPS, 2010.
Ansvarsfullt producerad torv
Certifieringen Responsibly Produced Peat garanterar att torvmark används, förvaltas och återställs på ett ansvarsfullt sätt.
Responsibly Produced Peat är en oberoende organisation som säkerställer:
- att orörda torvmarker förblir orörda
- att torvproduktionen sker så miljövänligt som möjligt
- att torvmarkerna återställs på ett hållbart sätt efter produktionen
- Best Available Technology (BAT)-skördande innebär smart produktion och rent vatten.
År 2030 kommer 95 % av Kekkilä-BVB:s torv att vara RPP-certifierad.
Framtiden för växtsubstrat
För att möta 2000-talets utmaningar måste mängden växtsubstrat öka med 332 % under de kommande 30 åren*. Samtidigt kommer det att finnas färre resurser som vatten, åkermark och olika material. För att kunna hantera det problemet har vi startat Grow Together Programme. Programmet består av våra interna forskningsprojekt och samarbeten med kunder och forskningsinstitut där vi undersöker och utvecklar nya, hållbara sätt att odla, genom att använda och optimera våra nuvarande material under hela deras livscykel samt utforska potentiella nya alternativ.
*Källa: Growing media for food and quality of life in the period 2020-2050, Professor Chris Blok et al, Wageningen University & Research, 2020.
Växtsubstrat-community
Om vi vill säkra en lycklig och sund framtid för både människor och planeten är samarbete nödvändigt. Vårt växtsubstrat-community består inte bara av odlare och innovationspartner, utan vi måste även samarbeta med våra konkurrenter så att vi kan dela med oss av kunskap och hjälpa allmänheten och beslutsfattare att förstå odlingens värld.
Growing Media Europe
Vi är medlemmar i Growing Media Europe, en internationell NGO som representerar tillverkare av växtsubstrat och markförbättringsprodukter i Europa. Vi samarbetar med våra kunder och konkurrenter för att ge den europeiska trädgårdsodlingsbranschen en röst.